01.37

Den känliga ska ju sluta läsa typ nu.

Det gör fortfarande ont. Så jävla jävla sjukt ont. Ibland skriker jag till och med. Jag pratar om när jag bajsar. Hatar att vara bajsnödig för jag vet hur ont det kommer göra. Det rinner till och med blod ur sår som inte vill läka. Vet att jag borde boka tid för kontroll och ska dit snart. Fattar inte, ska det vara så här. Har väl fått hemoroider eller nått (ok det är väl inte riktigt så här, men fan det borde ju ha läkt i övrigt). Min mus är dock som innan, sjukt att man trycker ut en melon(typ, känns iaf som det) och att man läker ihop så bra.

00.00

ord är överflödigt.

23.42

Av någon anledning kände jag för att fira idag. Har inte tagit mig tid och riktigt fatta hur duktig jag har varit. Hade en sådan grym bubblande lyckokänsla i magen. Fick en flaska rosé champange av en vän efter jag födde Alma. Den har legat och väntat i kylen och just idag, en helt vanlig solig höstdag fick bli anledning att fira. Fira att vi har världens finaste dotter. Man borde fira saker oftare tycker jag. Det kändes fint, dock gick det rakt upp i huvudet så efter ett glas (lite mindre till och med) gav jag upp. Hade förvisso inte tänkt dricka så mycket mer eftersom jag ammar. Men det gick inte mer. Nu ligger jag med uppknäppta byxor (får iaf igen dom, stlk 27, inte riktigt där jag vill vara än) i soffan med en man på poker och en sovande Alma. Det vackraste som finns. Alma alltså.

23.34

Visst är hon stark tjejen. Hon tycker det är så kul. Riktigt stabil är hon. Står inte länge, har hört någonstans att de ska göra allt i rätt ordning. Lyfta nacke, sitta, krypa, stå, gå. Men hon gillar det. Blir arg när man lägger ner henne igen. Vill sitta också, går jätte bra med lite hjälp. Hon pratar även med oss. Jätte fint. Hon är oftast nöjd faktiskt.

http://rodeo.net/signe/2009/03/thisisaboutfriendship/ Förstår henne. inte riktigt som om jag hade skrivit det själv.. Men nära. Men jag ska bli bättre och jag har blivit bättre. Inte riktigt där jag vill vara än, men snart. Älskar er, mina vänner.

Alltså!!

http://stureplan.se/bloggar/salvan Vad får han allt ifrån. Min hus gud, han gör mig glad!

http://www.svenskahjaltar.se/article8002987.ab

14.47

14.42

Skrattar lite smått åt dockan. Hon har börjat göra en situps liknande övning när hon är i halvsittande läge. Extra roligt i babysitern. Upp med huvud och ben samtidigt "hmmghtrr" sen stop och ner skrattar och toksparkar med benen ist. Vill nog mer än vad hon klarar. Snart springer hon runt.

12.06

Det snöade inatt i Norrköping. Önskar längre höst och att löven kunde hänga kvar ett tag till.
Nu är dopet bokat också, 1 advent i Njurunda kyrka blir det. Ser faktiskt fram emot det trots att jag funderade på att inte ha dop över huvud taget utan namnfest eller dyligt. Men det kommer bli mysigt.

11.52

Alma har börjat sova i sin egen säng. Hon är jätteduktig, protesterar lite på mornarna när hon vill ha lite bus.

Har haft Maria på besök i det underbara höstvädret. Drack mitt första glas vin och njöt av god mat. Hotellfrukost och promenader.

11.45

Nu är jag tillbaka i Norrpan. Det var faktiskt skönt att komma hem. Man uppskattar det mer när man kommer bort. Lugn och ro. Däremot är Lill tjejen sjuk. Tyckte hon spydde mer än vanligt så ringde och fick tid i morse hos bvc. Mycket riktigt, det var inte som det skulle. Hon hade gått upp lika lite som hon brukar plus att hon hade fått feber. Så nu ligger hon brevid mig och snorar och hennes ögon är aldeles glansiga. Tycker så synd om henne, men honn är lika glad som hon brukar. Tröttare bara. Hon till och med jollrade glatt hos bvc. Nu är hon lite ynklig bara. Måste få henne och äta mer är inte lättare nu när hon är sjuk. Pumpade brösten (de höll på att sprängas) och Alex fick mata henne mjölken. Hon såg lite fundersam ut med det gick jätte bra.

En av Alex kusiner. Sover i soffan med Alma. Det var en lång helg, så lite film mys var en bra avrundning. Här är några av barnen. Åkte efter Sundsvall till Alex släckt i Gävle. Vi var bjudna på kalas. Men hjälp vad man blir trött om man inte är van. Inte varje dag man umgås med så många ungar. Det är super kul, men man blir riktigt trött. haha. Man älskar sina föräldrar mycket mer när man förstår vilket tålamod som fanns.

Mormor Anneli med lill snäckan. Det är så mycket kärlek.

Slängde Alma på Sandra. Men det gick bra.

Vickan med min favorit. Det var super, var på min gamla praktikplats Pallas (Sundsvalls äldsta konditori) och köpte massa gott. Tanken var dock att vi skulle köpa bullar, Frida hade tydligen varit sugen på det sedan kanelbullens dag. Så jag springer in. Det var en massa fint där, kommer ut med en massa massa gott. Men glömmer naturligtvis bullarna. Som tur var hade Sandra bakat och fick hämta hemma innan hon kom till oss. Men uj uj, man äter ju tills man mår illa. Hur kunde man äta så mycket när man var liten.

Glöm inte.
Fina moster Maritha. Hann med en snabb lunch/fika där innan tåget. Mysigt. Morfar kom också. Önskar att man kunde träffa alla lite oftare.

Gammel Farmor och Farfar. Fick Farmors goda bullar och även en jättefin body. Men det jag vart mest glad över var en jättefin skeppar kavaj som pappa hade när han var liten. Började gråta när hon tog upp den. Lite senare fick vi även besök av Linda och hennes kavaljer och Jepsons vännina.

Promenerade runt byn varje dag. Så skönt. Det hör även till att man hälsar på allt och alla här i njurunda. Det är mysigt. Annars är man ju högfärdig.

Fick vatten och vart nostalgisk.

Själv på tåget med Alma på väg upp. Det gick jättebra! Alla är så hjälpsamma, det är helt otroligt. Man tvivlar ju på mänskligheten ibland. Men det värmer i hjärtat.

Skymtar man ett smil.

Gör sig redo för fotboll.

14.45

Igår vart hon en månad favoritbäbisen. Träffade kusinen (som inte verkade så road utan snarare lite rädd för snäckan). Vi var nämligen och firade Alex syster som fyllde 24. Super. Hemgjord prinsesstårta och kaffe. Vi satt oss också och kollade på bäbisbilder på syskonen Vörös. Det är alltid lika kul, se vad alla hade på sig och vem man är lik. Hon var faktiskt väldigt lik Alex när han var precis nyfödd. Hon var väldigt glad på dagen och log. Så kul och underbart att se.

Hade igentligen tänkt gå på fotbolls match men bestämde mig för att iaf åka hem och mata henne och kanske ta en promenad bort sen. Men att bära vagnen ner för alla trappor kändes sådär. Så hem och mysa och ta det lugnt. Men icke, lillgumman mådde inte alls bra och var kinkig och ledsen konstant. Så när machen var slut fick inte Alex så många öl han ville. Jag ringde med gråten i halsen, kom hem nu!!! hon somnde tillslut, på pappas mage. Jag somnade ännu fortare.

Jag och Alex får ofrivillig träning nu när hissen inte fungerar. Jag kan säga att takvåning inte är lika smickrande (kanske för rumpan) för tillfället.