Bruden är duktig och lyfter så fint på huvudet. Vi åkte även en liten omväg tillbaka hem. Nämligen genom Örebro, kontrasten var brutal. Vi hälsade på Alex vän, sambo och 4mån bäbis. I en liten stuga på landet, supermysig med gammal spis och hela kitet. De höll på att renovera och hade tidigare haft mulltoa, det var byggt på 1800talet. Men verkligen supermysigt och långt ifrån stureplan.
Vi blev bjuden på middag och pratade och mös. Hon berättade bla att man skulle skriva ner hur barnen utvecklas för man glömmer så fort. Ska väl köpa mig en sån fin bok till henne där man skriver ner lite, men så länge skriver jag här.
Hon har tidigt lyft nacken, (började redan några dagar gammal när hon låg på Alex bröst) orkar inte allt för länge men känns väldigt stabil ändå. Hon har börjat fästa blicken och ibland kan man faktiskt skymta ett leénde och skratt.
Så duktig, idag har jag varit jävligt trött dock. Hon har varit vaken och orolig, speciellt nu på em/kvällen. Skriker och vrider sig, tror hon har lite magknip stackarn. Man blir så hjälplös, skönt att Alex är nära och kan lasta av. Speciellt när jag har så ont i ryggen av att jag sitter/ligger dåligt när jag ammat. Tycker så synd om henne. Hoppas hon somnar i vagnen nu när Alex gick till konsum. Han ska iväg och spela lite poker, men tror både jag och han behöver det. Ibland behöver man andas, speciellt när man är trött och missuppfattar varandra. Funderar på att börja ge henne ersättning, dels för att jag och Alex kan dela på matningen och dels för att man vet att hon får i sig rätt mängd mat och på lite fastare tider. Har blivit så stressigt när hon inte går upp i vikt och jag måste försöka väcka henne för att mata henne varannan timme. Ibland går det ibland inte.
torsdag 30 september 2010
13.23
Igår hade Alex lite ärenden i huvudstaden så vi åkte hela familjen (japp man är ju familj numer) på en liten tripp.
Jätte fint väder var det, lite kallt men hösten har ju kommit. Tyvärr är de enda bilderna innomhus från en thairestaurang, det kanske inte var lika lattjo. Men så är det när man alltid glömmer kameran hemma.
Hann med och träffa Josefine en snabbis också men det är lika trevligt för det. Vi satt på en bänk och pratade innan det var dax för henne att jobba igen (stackarn fick ingen lunch eftersom vi for runt och leta parkering. Inte skitlätt med en stressad och stockholmshatande bf som kör).
Slapp vara själv eftersom Alex var klar efter dryga 22min, så han och jag och lillen promenerade runt på östermalm. Så mysigt. Det är det jag älskar med den staden. Man hittar alltid något nytt, den tar aldrig slut och den är lika vacker överallt.
Den här bilden är dock ifrån när Fridis och Jossan kom till Norrköping över dagen och myste med oss.
Jätte fint väder var det, lite kallt men hösten har ju kommit. Tyvärr är de enda bilderna innomhus från en thairestaurang, det kanske inte var lika lattjo. Men så är det när man alltid glömmer kameran hemma.
Hann med och träffa Josefine en snabbis också men det är lika trevligt för det. Vi satt på en bänk och pratade innan det var dax för henne att jobba igen (stackarn fick ingen lunch eftersom vi for runt och leta parkering. Inte skitlätt med en stressad och stockholmshatande bf som kör).
Slapp vara själv eftersom Alex var klar efter dryga 22min, så han och jag och lillen promenerade runt på östermalm. Så mysigt. Det är det jag älskar med den staden. Man hittar alltid något nytt, den tar aldrig slut och den är lika vacker överallt.
Den här bilden är dock ifrån när Fridis och Jossan kom till Norrköping över dagen och myste med oss.
måndag 27 september 2010
Idag har jag på ett äkta Linda manér lyckats börja i en babygrupp. Gick till bvc, var i tid och hade alla papper med för en gång skull.
Konstigt tänker jag när jag kommer dit. Mycket folk och stolarna står i en ring i väntrummet.. hm.. Ja ja.. Hejjar glatt och sätter mig fundersamt ner. Det droppar in mer bäbisar, alla i ungefär samma ålder. Inte som Alma utan som varandra. Hmm.. har jag missat att det skulle vara möte..
Jag sitter kvar och min barnmorska kommer ut med sin kollega och hälsar alla välkomna. Hm.. Jag och hon tittar fundersamt på varandra och ler. Inser att när alla presenterar sig att deras barn är födda i juli/juni. Ja ok, om jag har missat att det är möte. Men det var super trevligt, är lite reserverad i början eftersom jag anade att något var fel. Men tänkte sen att det kanske är ett litet bvc och de är de ända spädbarnen i området.
Väger och mäter Alma efter träffen och jag och barnmorskan får oss ett gott skratt. Jag hade helt enkelt tagit fel dag och lyckats pricka in samma tid och dag som deras babyträff för dom som är ca 3mån. Jag skulle igentligen dit imorgon. Men jag fick gärna fortsätta i den gruppen, jag trivdes så det gör jag gärna. Alma får umgås med de äldre kidsen och jag med de trevliga mammorna.
Konstigt tänker jag när jag kommer dit. Mycket folk och stolarna står i en ring i väntrummet.. hm.. Ja ja.. Hejjar glatt och sätter mig fundersamt ner. Det droppar in mer bäbisar, alla i ungefär samma ålder. Inte som Alma utan som varandra. Hmm.. har jag missat att det skulle vara möte..
Jag sitter kvar och min barnmorska kommer ut med sin kollega och hälsar alla välkomna. Hm.. Jag och hon tittar fundersamt på varandra och ler. Inser att när alla presenterar sig att deras barn är födda i juli/juni. Ja ok, om jag har missat att det är möte. Men det var super trevligt, är lite reserverad i början eftersom jag anade att något var fel. Men tänkte sen att det kanske är ett litet bvc och de är de ända spädbarnen i området.
Väger och mäter Alma efter träffen och jag och barnmorskan får oss ett gott skratt. Jag hade helt enkelt tagit fel dag och lyckats pricka in samma tid och dag som deras babyträff för dom som är ca 3mån. Jag skulle igentligen dit imorgon. Men jag fick gärna fortsätta i den gruppen, jag trivdes så det gör jag gärna. Alma får umgås med de äldre kidsen och jag med de trevliga mammorna.
söndag 26 september 2010
Nu har jag lite smått panik. Vi har förvisso inte skickat in alla papper. Men namnen.. Är Alma rätt... Eller vill jag och tycker jag att Nicole är bättre på henne. Gaah.. Alma kommer nog kännas rätt exotiskt om hon kommer utomlands så det är ju ett plus. Och ett namn växer ju med personen. Önskar dock att jag hade ett till henne som var helt perfekt. Annorlunda utan att vara konstigt. Typ Columbine. Vacker och kvinnligt, men ändå med aktoritet, ett sådant namn ville jag ge henne.
Har haft Tess och hennes bf här i helgen. De fick mig dock att inse hur mycket jag faktiskt saknar ett socialt liv. Nu är det dax för mig att hitta lite kompisar. Alltså inte Alex vänner (som är underbara, men ibland vill man snacka av sig om förhållandet och kanske inte låta någon komma ikläm) utan egna. Kände väl förut att jag har så många bra vänner och att ingen skulle kunna ersätta dom. Jag ville licksom inte vara social för att jag saknade dom jag lämnat så mycket. Men nu har jag väl insett att de gamla underbara finns alltid kvar och att det är alltid bättre att omge sig med bra människor. Får se hur det går, fick ångest när de åkte och kände mig ensammare än någonsin. Jobbigt att vara positiv och trevlig när man känner sig trött och tråkig.
Har haft Tess och hennes bf här i helgen. De fick mig dock att inse hur mycket jag faktiskt saknar ett socialt liv. Nu är det dax för mig att hitta lite kompisar. Alltså inte Alex vänner (som är underbara, men ibland vill man snacka av sig om förhållandet och kanske inte låta någon komma ikläm) utan egna. Kände väl förut att jag har så många bra vänner och att ingen skulle kunna ersätta dom. Jag ville licksom inte vara social för att jag saknade dom jag lämnat så mycket. Men nu har jag väl insett att de gamla underbara finns alltid kvar och att det är alltid bättre att omge sig med bra människor. Får se hur det går, fick ångest när de åkte och kände mig ensammare än någonsin. Jobbigt att vara positiv och trevlig när man känner sig trött och tråkig.
fredag 24 september 2010
torsdag 23 september 2010
onsdag 22 september 2010
torsdag 16 september 2010
kärlek.
19.27
Kan för första gången känna mig stolt över något jag presterat. Helt jävla genom mega stolt. Inget konstverk som är halvfärdigt men ändå hänger uppe för att inspirationen bara la av, inget som inte har ett enda tillrätta fixande eller som inte är perfekt. Jag är stolt över mig själv. Jag klarade av det. Jag har fått en underbar liten varelse, tryckt ut den. Andats skrikit skrattat. Men ut kom hon. Jag har blivit en av dom, en stolt morsa!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)